Header

Nu drar jag till Arlanda med mamma och Tomas. Inatt sover vi på Clarion så vi vaknar upp utvilade och redo. Sedan flyger vi till Milano och bilar till Alassio där vi stannar i 8 dagar tillsammans med några vänner från Stockholm. Efter det rör vi oss längst den italienska kusten mot franska rivieran. Livets resa kommer det här att bli, häng med!

www.instagram.com/emmelieberko
berkoemmelie @ snapchat

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Contains affiliate links

ÄLSKAR min nya bikini, det känns knappt som att man har nått på sig. Spännande att se hur bikinibrännan blir dock haha! Bakgruden är min favoritkofta från ZARA som ni kan se här: http://emmelieberko.se/sommaroutfit-30582535

Nu ska jag försöka packa klart det sista innan jag ska ner på stan klockan 6 och äta middag med massa underbara vänner! Behöver verkligen en socialöverdos av dom med tanke på att jag ska spendera 18 dagar tillsammans med familjen framöver haha!

Likes

Comments

Contains affiliate links

Herregud vad kameran på nya telefonen är bra! Bilderna är så skarpa och funktionerna är så bra. Älskar också mitt nya skal som endast kostar 39kr. Klicka på bilden!

Tisdag: Packar, städar och pysslar med växterna, fotograferar inredning till portfolion (www.emmelieberkoart.com), äter sushi och umgås med pappa och Tomas. Seg men skön dag. Två dagar kvar till semestern!

Likes

Comments

Just nu skulle jag egentligen har befunnit mig i Stockholm på semester med pappa men jag är alldeles för sjuk för att kunna resa. Dessutom måste jag bli frisk innan jag ska till Italien och Frankrike i veckan. Usch, hatar att må såhär. Jag blir så himla känslosam när jag är sjuk. Igår var jag helt otröstbar att det slutade med att jag hostig och febrig, stod ute på lägdan 23.45 och tittade ut över sjön. Kunde inte kontrollera tårarna som bara rann. Sedan gick jag ner i källaren till ditt rum där dina flyttkartonger står staplade på varandra. Letade fram dina tofflor som jag nu har på mig. Döden är så overklig. Det enda som finns kvar är mina minnen av dig och dina saker. Nerpackade i kartonger som jag inte orkar titta på än.

Och jag vet liksom inte om det är nyttigt eller bara gör saken värre att vara här. Det är här vi är uppvuxen, det var här vi badade om somrarna, lekte i skogen och åkte fyrhjuling på lägdan. Det var här nere vid sjön som vi tävlade om vem som kunde kasta macka bäst och vem som vågade gå närmast den där läskiga gråtan vid vattenbrynet. Det känns som att du är här med mig. Att du går bakom mig i gräset och sitter med mig på brygga. Sorgen blir mer påtaglig här men det känns också skönt. Kanske. Jag har så svårt att gråta i stan. Att gråta överhuvudtaget. Här kan jag släppa allt och bara känna. Vara den jag verkligen är som ingen förutom min familj får se. Det är jättesvårt att sörja. Jag trodde inte det.

Likes

Comments

Instagram@emmelieberko